Den finländska mediekonstens tidslinje – 1960-talet

Tidiga skeden1920–1950-talen | 1960-talet 1970-talet |
1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet

1960-talet

Med influenser från kulturradikalism och tekniska experiment skapas konst vars innebörd blir föremål för livlig debatt mellan den gamla skolans konstnärer och de som undersöker den nya estetiken. Som reaktion mot den etablerade avantgardekonsten uppstår en antisystemisk undergroundkonst. Den unga konstnärsgenerationen börjar göra elektronmusik och datorkonst, och i början av 1960-talet börjar Rundradion använda videoteknik i tv-sändningar. Det experimentella tar sig många uttryck inom film, radiokonst, skulptur, dans, teater, happening och poesi. Elektronikens och det elektroniska ljudets möjligheter utforskas inom transistortekniken och i tidiga innovationer inom digital apparatur.

1960

  • Vid Rundradion skapar Bengt Johansson Finlands första elektronmusikverk för tonband, Tre elektroniska studier vars syntetiska ljudmaterial genereras med oscillatorer. Verket uppförs under Nordiska musikdagarna i Stockholm
  • Vid Helsingfors universitet arrangerar YLE Finlands första konsert med fyrkanalig elektronmusik.
  • På sommaren får YLE:s tv-studio två videobandspelare av typen Ampex VR-1000, och därmed övergår televisionen till att använda videoinspelningsteknik. Under de första månaderna spelar man in konst- och musikuppföranden för kommande sändningar.

1961

  • Det första datorgenererade porträttet som likt ASCII-konst skrivs ut med en IBM-maskin visas på utställningen Amerika i dag, motivet är president Kekkonen.
  • Vid Finska kabelfabrikens elektronikavdelning gör Seppo Mustonen ett datorprogram som producerar och spelar generativ datormusik i realtid.
  • Vid MIR utvecklar finskättade Wayne Wiitanen spelet Spacewar!, ett av de mest betydande tidiga interaktiva videospelen för digital dator.

1962

  • I direktsändning i Rundradions program Studio 1 dansar Riitta Vainio stycket Kotka. Det är den tidigaste föreställningen där man visar finsk modern dans på tv. Senare skapar Eino Ruutsalo bakgrundsprojektioner till Vainios föreställningar och gör kortfilmen Kotka. Vainio fortsätter sitt tvärkonstnärliga samarbete med bildkonstnärer och musiker under hela 1960-talet.

1963

  • Eino Ruutsalos kortfilm Kaksi kanaa, musik Otto Donner.
  • Erkki Salmenhaaras ljudverk och skulptur Sävellys ferrofonille bygger på en stor metallskiva som man spelar på. 
  • Med Helsingfors universitets kärnfysiska institutions analogimaskin EAI Pace TR-48 ritar Erkki Kurenniemi datorgrafik för katodstrålerör och publicerar artikeln Kokeita analogialaskijalla (Experiment med en analogiräknare).
  • Professorn i musikvetenskap Erik Tawaststjerna beslutar att en elektronmusikstudio ska inrättas vid Helsingfors universitet. För verksamheten ansvarar volontärassistent Erkki Kurenniemi.
  • Under Stockholms Elektroniska Festspel presenterar Kurenniemi Helsingfors universitets studio och Iannis Xenakis berättar om datorns potential inom musiken. 
  • Ken Dewey leder happenings i Helsingfors där bland andra Terry Riley, Jan Bark och finländska konstnärer deltar. YLE TV1 sänder den studioinspelade tv-happeningen The Pasila Piece.
  • I Suomalainen yhteiskoulu ger Liisa Tenkku musikundervisning som utgår från ljud, och av ljud som eleverna bandar in skapar de ljudverk på spolbandspelare. På 1970-talet utvecklar Tenkku och Ellen Urho undervisningsmetoden och i sina läroböcker ger de instruktioner för att skapa ljudverk.

1964

  • Ensio Suominen och Olli Hämäläinen skapar den första visualiseringen av elektronisk musik. Programmet som baserar sig på Reijo Jyrkiäinens elektronverk sänds den 3 maj 1964 i TV2:s program Musiikin maailmasta.
  • Merce Cunninghams dansgrupp uppträder i Helsingfors och Åbo. Föreställningen i Helsingfors filmas. Gruppens kompositörer-musiker John Cage och David Tudor spelar in Cages verk Atlas Eclipticalis i Rundradions studio vid Kaserngatan. Ljudteknikern Reijo Jyrkiäinen sköter efterbehandlingen och mixar ihop flerspårsinspelningarna. 
  • Kurenniemi testar digitala kretsar och gör inspelningar med en egenhändigt byggd integrerad syntetisator som kombinerar digital och analog teknologi.
  • Henrik Otto Donner och Ismo Kajander skapar den spelande installationen Musikmaskinen.

1965

  • Eino Ruutsalos kortfilm Hyppy, musik Erkki Kurenniemi och Otto Donner.
  • Under Jyväskylän Kesä arrangeras ett seminarium om Algoritmisk musik, där Erkki Kurenniemi presenterar Den integrerade syntetisatorn.
  • I Katri Nironens experimentella talkörsverk Agadir utforskar talkören den mänskliga röstens gränser med hjälp av scenkonst, fysisk rörelse och elektrisk förstärkning.
  • Väinö Kirstinäs dikt Luonnollinen tanssi sänds i radio i programmet Runostudio. Tytti Paavolainens uppläsning kombineras med elektroniska ljud och röster som manipuleras i studion.

1966

  • Ljudkonsten får en egen programpunkt under Studenternas Konstevenemang i Åbo. Under evenemanget presenteras också Ulla Huttunens (Pursiheimo) två datorkompositioner och datorgrafik.
  • Antero Takalas Juopunut pursi är ett videoverk som bygger på musik av Erkki Salmenhaara och en dikt av Arthur Rimbaud. Den experimentella visualiseringen görs med flerkamerateknik på videoband i YLE:s studio. Verket som innehåller bildtrick, specialeffekter, rök och oskarpa bilder innebar den finländska videokonstens födelse.
  • Jan Barks (SE) och Erkki Kurenniemis Spindrift är Nordens första experimentella datoranimation, och den visas i Dipoli på ett seminarium om datormusik 1967 och i Sveriges television 1968.
  • Helsingfors stadsteater tar i bruk datoriserad scenbelysning.

1967

  • Katri Nironen grundar Collegium Artium. Gruppen som kombinerar fysisk rörelse, ljud, elektronmusik och projektion blir känd i Europa. En internationell jury placerar föreställningen Strontium bland de tre bästa uppförandena vid Venedigbiennalen 1970. 
  • Erkki Salmenhaaras Information Explosion är Finlands första ljudutgåva med tonbandsmusik.
  • Den litterära tidskriften Parnasso börjar med film- och tv-kritik och publicerar Hans Magnus Enzenbergers och Marshall McLuhans texter och Keith Allsops essä Muzak på finska.

1968

  • Eino Ruutsalo bygger upp utställningen Ljus och rörelse. Utställningshallen i Amos Andersons museum blir en kinetisk helhet av ljus och ljud där också experimentella filmer visas.
  • Osmo Valtonen skapar sina första kinetiska verk och visar dem i en separatutställning på galleri Pinx.
  • J. O. Mallander ger ut skivan Extended play där ett enda ord upprepas, “Kekkonen”.
  • På evenemanget Sähköshokki på Gamla studenthuset modulerar Erkki Kurenniemi diktuppläsningar av Claes Andersson och Kalevi Seilonen med en syntetisator som han byggt. 
  • Peter Widéns film Taiteen kuolema visas på gruppen Sperms gigs. Filmens vågade sexskildring leder till fängelsestraff för Widén, och myndigheterna förstör filmrullen.
  • Under Studenternas kulturevenemang i Dipoli diskuteras konstens relation till tekniken. Evenemanget visar konstverk, performancer och experimentell film och är en publiksuccé. Under seminariet presenterar Erkki Kurenniemi en musikterminal som består av datorer som är kopplade till varandra i ett nätverk och M. A. Numminen presenterar Sähkökvartettis Melodiakone (Melodimaskinen). Markku Nurminen berättar om datortango, Jaakko Malmivuos elektroniska rytmmaskin ackompanjerar gruppen Surprise och med en bandspelare loopar Otto Donner musiken som hans band spelar live under konserten. Med preparerade diaprojektorer, olja och färgämnen genomför Timo Aarniala evenemangets psykedeliska ljusshow.
  • På Dipoli startar president Kekkonen Finlands största akustisk-kinetiska skulptur. Reijo Perkos, Heikki Koivikkos och Philip Donners sju meter höga Käpy (Kotten) öppnar sig, sluter sig och producerar ett ljudevenemang planerat av Donner.
  • I ett radioprogram som YLE sänder ställs Tammerfors universitets datamaskin mot en grupp experter som försöker gissa författarna utgående från textprover. 

1969

  • På De ungas utställning visas ljuskinetiska verk av Veikko Eskolin, Esa Laurema, Aimo Taleva och Aloha-gruppen. 
  • Oy Strömberg Ab:s laboratorium börjar tillverka färgmusikanordningar, eller ljusorglar som styrs med klaviaturen.
  • Osmo Lindeman grundar en hemstudio för elektronmusik och beställer sekvensoscillatorn Dico av Erkki Kurenniemi.

Tidiga skeden1920–1950-talen | 1960-talet 1970-talet |
1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet


Mediekonsthistoria i Finland,
under texten i MEHI-projektets logotyp finns ett digitalt penseldrag designat av Tuomo Tammenpää.

Den finländska mediekonstens tidslinje publicerades i antologin Suomalaisen mediataiteen ensimmäinen vuosisata, som kom till inom ramen för projektet MEHI – Mediekonstens historia i Finland. Tidslinjen redigerades av Petri Kuljuntausta, Perttu Rastas och Minna Tarkka. Den svenska översättningen är gjord av Malena Torvalds-Westerlund. Projektet MEHI finansierades av AVEK, Konestiftelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Oskar Öflunds stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Bidragsgivare.

I projektkonsortiet MEHI – Mediekonstens historia i Finland – 2021–2023 som leddes av Nätverket för mediakonst ingick Av-arkki rf, Mediakulturföreningen M-cult rf, MUU rf, Poike Productio Oy, Föreningen för biokonst i Finland rf och Föreningen för ljuskonst i Finland FLASH rf.

MEHI-konsortion logot.