Tidiga skeden | 1920–1950-talen | 1960-talet | 1970-talet |
1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet
1920–1950-talen
På 1920-talet elektrifieras hushållen snabbt och ljudfilmen kommer till Finland. Gruppen Tulenkantajat idealiserar stadslivet, maskiner och dada, och författarna i gruppen skriver hänfört om den moderna tiden. Rundradion börjar med radiosändningar år 1926. Försäljningen av grammofoner ökar explosionsartat och den främsta och radikalaste formen av recitationskonst kallas ljudkonst. 1930-talet är en tid av stark teknisk utveckling, då elektriska apparater blir vanliga, man bygger experimentella televisionsapparater, automatiska musikanordningar som fungerar med elektricitet och uppfinner en prototyp till videobandspelaren. På 1940-talet stoppar kriget experimenten, men 1950-talet är ett årtionde av tillväxt då nya konstriktningar kommer till Finland. Rundradion börjar med tv-sändningar, och radion sänder många hörspel färgade med ljudeffekter. Konstnärerna anammar den nya tekniken och ur experimenten uppstår banbrytande finländska verk inom olika konstområden. Inom en kort tidsperiod presenteras det första datorspelet och den första datorgrafiken, de första experimentella verken på band, ett motoriserat rörligt ljus- och ljudverk och en experimentell film.
1924
- Gruppen Tulenkantajat som uppstått inom Nuoren Voiman Liitto publicerar albumet Tulenkantajat. Tidskriften som utkom fram till år 1930 för in framtidsvisioner, maskinromantik och konstriktningarna expressionism, futurism och dadaism i kulturdebatten. I tidningen Aitta skriver Olavi Paavolainen 1927: ”Alla kan vara dadaister!”
1925
- Juhani Pohjanmies konstruerar en elektrisk notskrivare som ritar in tangenttryckningarna på en roterande pappersrulle.
1928
- Med hjälp av en kombinerad radiomottagare och skrivare byggd av ingenjör Martti Selin mottar man de första elektriskt överförda radiobilderna.
1929
- I Tidskriften Valokuvaus presenterar Eino Mäkinen fotogram och bilder tagna utan kamera. I en uppföljande artikel beskriver han bildbeskärningens, negativfotografins och fotomontagets möjligheter. Fotografins ”nya riktning” uttrycker en strävan bort från tekniska metoder, mot en oberoende stil.
- Med grammofonskivor som ljudmedium producerar Lahyn-Filmi i Åbo en serie korta ljudfilmer, sin tids musikvideor. I december blir den första optiska ljudsättningen till en film färdig.
- Pressen betraktade skådespelerska Elli Tompuris radikala deklamationsstil som ljudkonst.
1931
- Eero Selin konstruerar en elektromekanisk paussignalapparat som spelar melodin Pim-pam-pulla med fem toner och sändes i Rundradion åren 1931–1978. Maskinen ersätts senare av nya modeller.
1932
- De första tv-experimenten i Finland med egenkonstruerad apparatur.
1934
- Finlands första filmklubb Projektio grundas av bl.a. Alvar Aalto.
1935
- Ingenjör Akseli Soini presenterar en magnetisk videoinspelnings- och återgivningsteknik som kan användas för att spela in ett tv-program på en skiva eller på film.
1939
- Juhani Pohjanmies konstruerar Automaattikellot. Den självspelande elektropneumatiska maskinen spelar slumpmässigt valda melodier i slumpmässig rytm.
- I Nyrki Tapiovaaras film Bättre fly än illa fäkta (Herra Lahtinen lähtee lipettiin) kombineras realistiskt berättande med olika dimensioner av medvetande, tidskomprimering och -expansion och experimentell användning av ljud och klippning. Av den 76 minuter långa filmen finns bara en 40 minuter lång restaurerad version bevarad.
1942
- Vid frontradiostationen i Fjärrkarelen byggs en elektromagnetisk Kanonfiol. Instrumentet som är en installation spelar stationens signaturmelodi.
1945
- Efter krigsslutet inleds ett aktivt gör-det-självbyggande av elektriska instrument och förstärkare. I Tammerfors bygger Helmer Rautsola en elgitarr (planka) och en elfiol.
1948
- I Tammerfors bygger Martti Leppänen två elektriska kontrabasar med solid kropp. Juhani Pohjanmies fortsätter göra uppfinningar och bygger en serie nya elektromekaniska instrument.
1951
- Werner-Mayer Eppler från Kölnradions elektrofoniska studio besöker Rundradion och talar för kompositörer och ljudtekniker om möjligheter inom elektroniskt ljud och elektronisk musik.
1954
- Den 16 april 1954 grundar teknologer klubben TV-kerho. Den första finländska tv-sändningen sker den 24 maj 1955 från en studio i Tekniska högskolans radiolaboratorium. TV-kerho blev senare Tes-TV.
1955
- Hans Andersin bygger den digitala spelmaskinen Aapeli (ett nim-spel) som sidoprojekt inom projektet med datamaskinen Esko (1954–60) vid Tekniska högskolan.
1957
- YLE grundar Tehosto. Enheten börjar producera ljud och ljudeffekter som används i band- och radioverk och i programproduktionen. YLE börjar med ljudteknikerkurser. I utbildningen ingår elektronisk och konkret musik och som kursarbete skapar deltagarna ”ljudbilder”, det vill säga berättelser uppbyggda med hjälp av ljudeffekter.
- Maunu Kurkvaaras Staden. I denna korta filmessä ses Helsingfors som en modern maskin, ”ett människofängelse”.
1958
- Karlheinz Stockhausens första besök i Finland. Han håller en allmän föreläsning vid Helsingfors universitet och Helsingin Sanomat publicerar en längre artikel om elektronisk musik skriven av honom.
- Martti Vuorenjuuris hörspel Uljas uusi maailma (YLE) innebär början på den finländska tonbandsmusiken.
- Finlands första datorgrafik skrivs ut med PSB:s Ensi (IBM 650). Maskinen skriver ut kartor över europeiska länder, där ”pixlarna” består av bokstäver och siffror.
1959
- Konstindustriella läroverkets avdelning för Kamerakonst grundas på initiativ av Raimo Hallama. Avdelningen är Nordens första filmskola.
- Risto Jarvas experimentella film 9 runoa, producerad av teknologernas filmklubb Montaasi.
- På en utställning på Galerie Artek presenterar Veikko Eskolin ett mobilt motordrivet ljus- och ljudverk.
Tidiga skeden | 1920–1950-talen | 1960-talet | 1970-talet |
1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet
Den finländska mediekonstens tidslinje publicerades i antologin Suomalaisen mediataiteen ensimmäinen vuosisata, som kom till inom ramen för projektet MEHI – Mediekonstens historia i Finland. Tidslinjen redigerades av Petri Kuljuntausta, Perttu Rastas och Minna Tarkka. Den svenska översättningen är gjord av Malena Torvalds-Westerlund. Projektet MEHI finansierades av AVEK, Konestiftelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Oskar Öflunds stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.
I projektkonsortiet MEHI – Mediekonstens historia i Finland – 2021–2023 som leddes av Nätverket för mediakonst ingick Av-arkki rf, Mediakulturföreningen M-cult rf, MUU rf, Poike Productio Oy, Föreningen för biokonst i Finland rf och Föreningen för ljuskonst i Finland FLASH rf.
