Den finländska mediekonstens tidslinje – Nätverket för Mediakonst

Tidiga skeden

Mediekonsten har inget födelseår, men de första impulserna kan ses i tidiga experiment med elektricitet, ljud och ljus. I sin dagbok skriver den italienske upptäcktsresanden Giuseppe Acerbi 1799 om ”elektriska apparater” han sett i Finland. I hemlaboratorier kan personer som utför experiment producera urladdningar av statisk elektricitet, och sådana demonstreras och beundras. Elektriskt ljus testas år 1877, och det första permanent elektriskt upplysta utrymmet öppnades på Finlaysons fabrik 1882, före de andra nordiska länderna och Ryssland. Finland har skapat nätverk ute i världen och experterna är ajour med den nyaste utvecklingen inom konst och vetenskap. Eric Tigerstedts uppfinningar på 1910-talet ger ny riktning åt den teknologiska konstens utveckling och placerar honom bland samtidens mest betydelsefulla uppfinnare. Den lovande utvecklingen avbröts av första världskriget.

1878

I USA gör Alexander Leinonen ljudexperiment på en fonograf som spelar in ljud. År 1879 skaffas den första fonografen till Finland.

1889

Amatörfotografklubben i Helsingfors grundas.

1894

Vid Polytekniska Institutet i Helsingfors konstrueras ett piano med elektriskt lampor. Instrumentet har 150 ljuskällor i olika färger som styrs med klaviaturen.

1896

I Amatörfotografklubben håller Daniel Nyblin föredrag om röntgenavbildningens möjligheter och förevisar färglagda bilder skapade för skioptikon och närbilder av snöflingor.
Lumières Arbetarna lämnar fabriken visas i Helsingfors endast ett halvår efter att filmen färdigställts.

1901

Juho Uoti presenterar ett elektroniskt instrument, en elorgel. Det är det första elektriska instrumentet i världen som är konstruerat för kollektivt livespel.
Uppfinnaren Heikki Salmi bygger en ljudmaskin som spelar in och återger ljud och musik.

1906

På Biografi-teatteri i Tammerfors spelar Heikki Salmi musik med sin ljudmaskin till stumfilmen Bilder från Eugen Schaumans begravning i Borgå. Flera år senare skapar Salmi ”filmgraffiti” genom att i hemlighet projicera filmstumpar och bilder på väggen till Oy Enqvists fabrik i Killinkoski.

1911

Under åren 19011–15 gör Eric Tigerstedt flera uppfinningar inom ljudfilmsinspelning och mikrofon-, förstärkar-, högtalar-, radio- och telefonteknik. Utom en bärbar telefon uppfinner han magnetisk videoinspelning och presenterar principerna för televisionen (”det elektriska ögat”).

1919

Ilmari Jäämaa ger ut Nuorten kokeilijain ja keksijäin kirja, en instruktionsbok för experimenterare och uppfinnare. Jäämaa är en pionjär inom hobby-elektronik och verkstadsarbete och boken ger gör-det-självbyggare medietekniska bygginstruktioner och inspiration som håller sig aktuell i decennier.

De följande årtiondena

Mediekonsthistoria i Finland,
under texten i MEHI-projektets logotyp finns ett digitalt penseldrag designat av Tuomo Tammenpää.

Den finländska mediekonstens tidslinje publicerades i antologin Suomalaisen mediataiteen ensimmäinen vuosisata, som kom till inom ramen för projektet MEHI – Mediekonstens historia i Finland. Tidslinjen redigerades av Petri Kuljuntausta, Perttu Rastas och Minna Tarkka. Den svenska översättningen är gjord av Malena Torvalds-Westerlund. Projektet MEHI finansierades av AVEK, Konestiftelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Oskar Öflunds stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

I projektkonsortiet MEHI – Mediekonstens historia i Finland – 2021–2023 som leddes av Nätverket för mediakonst ingick Av-arkki rf, Mediakulturföreningen M-cult rf, MUU rf, Poike Productio Oy, Föreningen för biokonst i Finland rf och Föreningen för ljuskonst i Finland FLASH rf.